Search results

”Livet är för kort för att vara dammfritt”. Så förkunnade Anna Munck-Falk, född Munck af Rosenschöld (1901–2001). Hennes liv blev förvisso inte kort – hon hann fylla 100 – men så hann hon i gengäld också med väldigt mycket, och det redan som aktiv i 1920-talets lundensiska studentliv. Anna Munck var borgmästardotter från Landskrona men tillhörde i hög grad en lundensisk akademikersläkt. Minst två

https://www.kvinnor150.lu.se/anna-munck-af-rosenschold-studentikos-livet-igenom - 2026-01-01

Det var ett stort steg 1873 att kvinnor fick avlägga examen i de flesta universitetsämnen. Men var hände sedan? Kunde de nyutexaminerade kvinnorna arbeta med vad de ville efter tiden på universitetet? Det korta svaret är nej, i alla fall om man talar om statliga tjänster. Att som kvinna bedriva egen verksamhet eller ta anställning hos en privat arbetsgivare innebar inga större problem. Men många a

https://www.kvinnor150.lu.se/lagen-hindrade-manga-tjanster - 2026-01-01

https://www.kvinnor150.lu.se/viktiga-artal-1 - 2026-01-01

Närvarande men ändå inte integrerade – så var i mycket de tidiga studentskornas plats i studentlivet, vilket bilden ovan skulle kunna illustrera. I själva verket vet vi naturligt nog inte alls varför Hulda Lundh sitter ensam nedanför verandan där en grupp manliga studenter umgås på detta foto från den populära restaurang Åke Hans uteservering 1907. Den utdragna stolen och antalet koppar på bordet

https://www.kvinnor150.lu.se/narvarande-men-anda-inte-integrerade - 2026-01-01

Den 3 oktober 2023 kom beskedet att Anne L’Huillier, professor i atomfysik vid Lunds universitet, tilldelats årets Nobelpris i fysik. Hon blev därmed den första Lundaforskaren att få ett Nobelpris! Flera forskare med Lundaanknytning har förvisso fått Nobelpris tidigare, men alltid efter att de har lämnat Lunds universitet. Närmast var Manne Siegbahn som övergav Lund för Uppsala 1922 och fick Nobel

https://www.kvinnor150.lu.se/anne-lhuillier-lunds-universitets-forsta-nobelpristagare-0 - 2026-01-01

Kvinnorna och resan till en studentexamen De flickor som under 1800-talet ville studera på högre nivå än den sexåriga folkskolan hade det inte lätt.Först år 1870 blev det tillåtet för kvinnor att ta studentexamen och 1873 att studera vidare vid universitet. Flickor var dessutom utestängda från gymnasiestudier vid de statliga högre allmänna läroverken ända fram till 1927. De kvinnor som ville avläg

https://www.kvinnor150.lu.se/vagen-till-universitetet - 2026-01-01

I november är det 150 år sedan riksdagen beslutade att kvinnor skulle få samma rätt som män att avlägga universitetsexamen inom alla områden utom teologi och juridik. Lunds universitet vill uppmärksamma denna revolutionerande händelse genom att sprida ljus över de kvinnliga pionjärer som banade vägen för ett jämställt universitet.   Idag, när 57 procent av Lunds universitets studenter är kvinnor,

https://www.kvinnor150.lu.se/om-webbplatsen - 2026-01-01

Närvarande men ännu inte integrerade Kvinnors tillträde till själva universitetet innebar inte automatiskt tillträde till den akademiska världen i stort. Tidens moral och konvenans liksom motstånd hos manliga lärare och studenter lade länge hinder.”Med studentlivet hade vi flickor ingen kontakt och hade ej heller egentligen någon tanke på att ha det. I allmänna meningen ansågs det opassande; av de

https://www.kvinnor150.lu.se/livet-vid-akademin - 2026-01-01

För frågor om innehållet på denna webbplats kontakta: Fredrik Tersmeden, arkivarie, fredrik [dot] tersmeden [at] legal [dot] lu [dot] se Elsa Trolle Önnerfors, docent och universitetslektor i rättshistoria, elsa [dot] trolle_onnerfors [at] jur [dot] lu [dot] se  

https://www.kvinnor150.lu.se/kontakt - 2026-01-01

Den första kvinnan som studerade juridik i Lund hette Anna Bugge Wicksell. Hon var en av förgrundsgestalterna inom såväl kvinnorörelsen som fredsrörelsen under tiden kring sekelskiftet 1900. Anna Bugge (1862–1928) föddes i Norge. Hon var studiebegåvad och tog 1885 studenten som en av de första kvinnorna i landet. Därefter började hon att studera vid universitetet i Kristiania (Oslo) och tog två år

https://www.kvinnor150.lu.se/anna-bugge-wicksell-jurist-och-aktivist - 2026-01-01

På 1860-talet började man på allvar att diskutera frågan om kvinnors rätt till högre utbildning. Trots delade meningar både i riksdagen och på universiteten nåddes ett beslut i frågan 1873. Men portarna till universiteten öppnades inte helt för kvinnorna. Den första motionen om kvinnors rätt till högre utbildning lades fram i riksdagen 1859, men blev då nedröstad. Debatten tog i stället ordentlig

https://www.kvinnor150.lu.se/vagen-till-beslutet-om-kvinnors-ratt-till-hogre-utbildning - 2026-01-01

Värmländska Hildegard Björck (1847–1920) var Lunds universitets allra första studentska. Ändå har hon länge varit nästan helt bortglömd i universitetets historia. Något mer hågkommen är hon möjligen i Uppsala där hon var detta universitets – och Sveriges – andra studentska, tillika den första kvinnan i landet att avlägga någon form av akademisk examen: den så kallade medicinsk-filosofiska prelimin

https://www.kvinnor150.lu.se/hildegard-bjorck-den-bortglomda-pionjaren - 2026-01-01

Efter att Hildegard Björck skrivit in sig våren 1880 fick Lunds universitet totalt ytterligare nitton kvinnliga studenter under hela 1880-talet. Några av dem försvann liksom Björck efter bara någon termin eller än mindre och en dog redan under studietiden, men majoriteten – fjorton av tjugo – stannade lång tid vid universitetet och avlade en eller flera examina. Totalt åtta av de tjugo var medicin

https://www.kvinnor150.lu.se/tjugo-pionjarer-pa-tio-ar - 2026-01-01

Trots att de nu var universitetsstudenter var det inte självklart för de första studentskorna att bära det synliga tecknet på deras nyvunna status – studentmössan. Många ville hålla en låg profil. Och var det inte missklädsamt med en skärmmössa på en kvinna? De nordiska studentmössorna skapades i mitten av 1800-talet. Från början var de tänkta att fungera som nationella kännemärken från studenter

https://www.kvinnor150.lu.se/studentmossan-langsamt-erovrad-manlig-statussymbol - 2026-01-01

”Elsa Collin var en studentska som man lade märke till i tidens Lund”. Så skrev den blivande litteraturhistorikern Algot Werin om sin tid som gymnasist. Och nog syntes läkardottern Collin (1887–1941) från Helsingborg, inte bara genom att uppträda med studentmössa ”högt på hårburret” och att röka cigarr offentligt, utan också som Lunds första kvinnliga spexare! Det var redan som novisch 1907 som Co

https://www.kvinnor150.lu.se/elsa-collin-spexpionjar-med-cigarr-och-studentmossa - 2026-01-01

Birgitta Odén (1921–2016) var den första kvinnan som innehade en professur vid Lunds universitet, och hon var också den första kvinnliga professorn i historia i Sverige. I Sverige dröjde det innan de första kvinnliga professorerna anställdes. Det hade bland annat sin förklaring i det att kvinnliga professorer på statliga universitet inte tilläts förrän 1923 års behörighetslag antogs. I Uppsala til

https://www.kvinnor150.lu.se/birgitta-oden-en-lundensisk-professorspionjar - 2026-01-01

Av Lunds universitets tidiga kvinnliga studenter valde en hög andel att studera medicin. Det var bland annat ett resultat av att privatläkare var en av få möjliga akademiska karriärer så länge som alla högre statliga tjänster var förbehållna män. De flesta av dessa tidiga kvinnliga medcinare nöjde sig med att bli licentiater, den examen som krävdes för läkarlegitimation, men inte Gertrud Gussander

https://www.kvinnor150.lu.se/gertrud-gussander-startade-sjukhus-under-doktorandtiden - 2026-01-01

Att kvinnor i och med 1870-talet formellt kom att accepteras som studenter innebar inte automatiskt att de samtidigt blev socialt accepterade i studentlivet. Här skulle det dröja åtskilliga decennier innan studentskorna fick dela samma estrader som sina manliga studiekamrater. Visserligen hyllades många av de allra första studentskorna artigt av sina studentnationer med särskilda fester till de ex

https://www.kvinnor150.lu.se/trog-fard-till-spexscen-och-karnevalstag - 2026-01-01

Inträdesbiljetten till den högre utbildningen var en studentexamen. Män kunde avlägga en sådan vid de högre läroverken, men dessa var inte öppna för kvinnor. Hur gick de blivande kvinnliga studenterna till väga för att lösa det problemet? Under 1800-talet var frågan om kvinnor och högre utbildning komplicerad. När den obligatoriska folkskolan infördes i Sverige 1842 var det självklart att skolplik

https://www.kvinnor150.lu.se/kvinnorna-och-resan-till-en-studentexamen - 2026-01-01

Dora Jacobsohn (1908–1983) var läkare, banbrytande forskare inom neurofysiologi och den första kvinnliga professorn vid den medicinska fakulteten. Men starten på den akademiska karriären var allt annat än enkel. Dora Jacobsohns akademiska karriär startade inte i Lund. Hon föddes i Tyskland och studerade medicin i Berlin. I januari 1933 avlade hon läkarexamen, och bara några dagar senare utnämndes

https://www.kvinnor150.lu.se/dora-jacobsohn-den-forsta-kvinnliga-professorn-i-medicin - 2026-01-01